Biobränslen är bränslen som är producerade av levande organismer (biomassa) som, till skillnad från de fossila bränslena, inte varit utanför det naturliga kretsloppet i miljontals år. Bioenergi är energi som erhålls ur biobränsle. Normalt avses med biobränsle endast sådant material som inom en överskådlig tid balanseras av tillväxt i naturen och därför inte bidrar till växthuseffekten. Växter som odlas för att användas som biobränsle kallas gemensamt för energigrödor.

Till skillnad från när man förbränner fossila bränslen ger biobränslen i princip inget tillskott av koldioxid till atmosfären. Den mängd koldioxid som bildas vid förbränningen är precis samma mängd som växten tagit upp under sin tillväxt, och så länge återväxten är lika hög som uttaget kommer alltså inte koldioxidhalten i atmosfären att öka.

Detta gäller som sagt i princip, men i praktiken har den ökade biobränsleanvändningen under 2000-talet ökat koldioxiden i atmosfären ganska mycket. Den i bränslet lagrade koldioxiden kommer nämligen omedelbart ut i atmosfären när man eldar med biobränslet, men den nya växande skog som ska kompensera för detta tar 15-20 år på sig innan den kompenserar för de löpande utsläppen. Det kan sedan ta upp emot 15 år ytterligare innan de sammanlagda utsläppen är fullt ut kompenserade. Ökar vi sedan biobränsleanvändningen kommer det att ta ännu längre innan full kompensation uppnås. Biobränsleförbränning står sålunda för ett relativt stort nettotillskott av CO2 – än så länge.

Biobränslen används för el- och värmeproduktion och som drivmedel. I Sverige står massa- och pappersindustrin för en stor del av användningen.

Vanliga biobränslen är trädbränslen, returlutar och avfall. Trädbränslen kommer från träråvara och kan t ex vara ved, avverkningsrester eller energiskog. Returlut är en biprodukt från massaframställning och används i stor utsträckning som energikälla i massaindustrin. Avfall kan vara såväl industriellt som hushållsavfall. Oenighet råder kring om torv ska räknas som ett biobränsle eller som fossilt bränsle, ofta benämns det som halvfossilt. Hushållsavfall räknas ibland till biobränslena trots att det ofta delvis består av fossila komponenter, främst plast. Sedan 2006 utgår koldioxidskatt på den fossila delen av avfallet.

Biobränslen har traditionellt ofta använts i relativt oförädlad form, t.ex som brännved, men för att få ner volymen vid transport och för att få en mer användarvänlig vara, brukar den numera ofta förädlas i form av fasta, flytande eller gasformiga bränslen

Biobränslen i Sverige [redigera]

Energianvändning (TWh)[1]
	2000	2001	2002	2003	2004	2005
Etanol	0,16	0,25	0,45	0,88	1,54	1,68
Biogas	0,05	0,06	0,09	0,11	0,13	0,16
FAME	0,06	0,03	0,04	0,05	0,09	0,10
Totalt	0,26	0,34	0,58	1,04	1,75	1,94